nu sätter dom inte in mer dropp på morfar, vilket innebär att han inte får någon mer näring. så nu är det bara morfin-sprutor han får för att dämpa hans smärta och hans andningsbesvär. det känns riktigt tungt, jag kan inte riktigt fatta att det här händer. att det dessutom är så tätt inpå mormors bortgång gör det extra svårt för mig då jag fortfarande inte kan greppa att hon är borta. men det kommer jag nog aldrig göra heller. det är en fruktansvärt jobbig del av livet, att behöva se sina nära och kära gå bort. men sånt är livet tyvärr, ingen av oss kommer ur det levande.

igår spenderade jag kvällen hemma hos Sara tillsammans med henne, Jonte och Towe. vi åt gott och kollade på filmer från olika VM och LM-föreställningar. idag ska jag också vara med Sara. det ska bli så spännande, för hon ska färga håret på mig. det är första gången på evigheter som jag låter någon annan än frissan färga mitt hår. men eftersom Sara faktiskt är utbildad frisör så tycker jag att det är helt okej. :) 

dags för mig att kila vidare.